* We love you now and forever*

Som förra inlägget talar om så gick ju vattnet 06.10 22/3, vi åkte in på kontroll och dem satte en kurva, allting såg bra ut så vi fick fara hem igen och vänta på att antingen värkarbetet skulle sätta igång eller så skulle vi komma tillbaka på morgonen 23/3 och bli igångsatt.

Hela dagen gick, kände av små små värkar men inge starka förrän runt 20 tiden på kvällen då började de sätta igång lite mer, runt 21 ringde jag till förlossningen men dem tyckte såklart att vi skulle vänta ett tag till, sagt och gjort klockade värkarna varje gång och runt 23 tiden började dem bli MYCKET tätare, jag orkade inte mer (Var ju inte direkt en skön känsla), 3 min emellan fick vi dem till, ringde upp till förlossningen igen och pratade med en barnmorska och vi skulle fara upp..

Kommer in till förlossningen 23.40 och dem sätter en kurva, men gissa vad?! Värkarna var oregelbundna, vi fick i varje fall stanna kvar för jag var faktiskt öppen 3 cm ;).

Barnmorskan ska känna hur huvudet ligger men kan inte känna riktigt hur det ligger, det kommer in en annan sköterska och känner men hon kan inte heller riktigt känna, det kommer en läkare men han kan inte heller känna hur det ligger..HALLÅ?! Är min bebis hel eller?! Dem tar in en ultraljudsapparat och gör ett UL...Huvudet har inte fixerat sig riktigt än, men det fanns ju tid kvar att ändras, annars hade det blivit snitt!!

Och vet ni hur glad jag blev när huvudet fixerade sig? Superglad, min värsta tanke var att bli snittad MEN jag slapp och det är så jädrans skönt!!

Bytte rum till ett förlossningsrum, kurva sattes och jag fick dropp,lustgasen blev min bästa vän, och sen blev det Bad, bad+lustgas det är inte illa det inte när värkarna sätter igång!!

Jag kommer ihåg vad trött jag var, hade ju knappt sovit sen 06 på morron, försökt vila lite under dagen vi var hemma men det gick inge bra, JAG VILLE BARA SOVA..Men det gick ju så klart inte he he...Har för mig att jag slumra lite mellan lustgas inandningarna (lite luckor har man ju ha ha) 

När dem bad mig att ändra ställning så hade jag tydligen svamlat: Jag känner ju inte han heller...Vad jag nu menade med det ha ha..Micke som berättade för jag har inget minne utav det!! ;)

Kommer ihåg iallafall när jag ville börja krysta, jag fick inte, var ju bara öppen 7 cm då så fick ju försöka hålla tillbaka (nu var jag ju rätt borta på lustgasen så kan ju ha inbillat mig också men det kändes dö läskigt!) iallafall så bad jag om att få gå på toan och skita, jaa för det kändes ju som så, väl när jag satt på toan så säger micke Du krystar väl inte?! Näää säger jag men han märkte nog att jag ljög för han var snabb på knappen ;)!! FIck gå tillbaka till sängen och lustgasen! 

Dags för ryggmärgsbedövningen (inget minne av när dem satte den) Men tydligen så sa jag att jag hade en värk typ hela tiden ha ha..Narkosläkaren hade väll skakat på huvet men till slut så satt den..!

Skönt när värkarna inte kändes längre men trycket mot arslet var mindre skönt Fyy f**n säger jag, detta kommer jag inte göra om på ett par år kan jag lova!! 

Hon låg i kronbjudning när hon kom, d.v.s att hon låg med ansiktet uppåt,hon öppnade ögonen direkt när hon kom ut, ungefär som hej här kommer jag TItt Tut!!...

Fick sy 2 stygn så skönt var det att det inte behövdes sys mer, men hade ju jädrans ont ändå så kändes som att man fått sy betydligt mycket mera! Men va fan man hade ju fött barn så vad skulle man förvänta sig ;)! Sen fick jag känna mig som en gamling eftersom jag fick ha kateter då kisseriet inte ville funka som det skulle i ett helt dygn!! men det gick ju bra, lite krånglit bara he he..Men lite bekvämt var det ju allt behövde ju inte springa på toan då jag blev kissnödig (nu kände ju inte jag när jag var kissnödig) väldigt bekvämt vill jag lova, bara ligga i sängen och snosa bäbis och kisseriet skötte sig heeelt själv ha ha ;)

Vi var ju helt säkra under gravven att det skulle komma ut en liten grabb, så när Aimee tittade fram blev vi nog lite chockade men ack så glada, en vacker kladdig hal liten bäbistjej hade kommit till oss och nu är vi föräldrar och stolta sådana!

23/3 06.27 kom våran Aimee ut till oss 2 veckor för tidigt, hon var då 50 lång och vägde 3087 gram! på grund av långvarig vattenavgång fick vi stanna kvar på BB för temp och andningskontroller! 2 dagar låg vi inne och allt såg bra ut så till slut fick vi fara hem!

Det var väldigt bra personal vi hade att göra med. Barnmorskan och undersköterskan som förlöste mig var huuur goa som helst, väldigt glad att det var dem som förlöste mig! Personalen på BB var också underbara och tog väl hand om oss!

Allt som allt så tog det 24 timmar och 20 min, det här var den värsta och bästa upplevelsen i mitt liv och jag är så glad att allting gick så bra som det gick då jag hade ställt in mig på det värsta ;)

Så där det var allt vad jag vet nu ska jag gå och gosa med min älskade dotter!

 

Kamilla

6 april 2011 12:49

Fin hon är!! Lillgumman! Ja, vi måste verkligen träffas oftare! :) Vi kanske kan hitta på något alla fem snart! Vore skoj! Annars får väl du, jag och Aimee ta en tjejdag nått! :)

http://kamillaveronicas.blogg.se

linn

8 april 2011 15:44

Låter skojj det tycker jag vi ska göra, vi kan ju alltid göra båda haha

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

*Dancing in the dark* Ligger i soffan, tittar på tv och skriver här.  Igår var en rolig kväll, vi hade personalfest och idag har man mått som man förtjänat ;).Hade väldigt väldigt roligt och har inte skrattat så mycket på väldigt l...

    * Shit happens and life moves on*   Idag har vi varit på promenad jag och Aimee, sen sov hon lite mer än en timma. Då hon vaknade sprang hon till dörren och skrek tuuut (ut) Så vi tog och gick ut en stund så hon fick leka av sig. Sen gick...

    *I play in the middle*   En slapp dag har det varit hittills, vi vaknade runt 10.30! Upp och koka gröt, åt gröten och sedan gick vi ut och lekte jag åh Aimee.   Skallen bankar, fick väll för mkt sömn haha och lika trött för det är jag...

    *I am me, i cant be you*     Hela helgen har bestått av jobb, har varit så trött hela helgen, ett under att man orkat hålla ögonen öppna under passen.   Men ja trött, det är jag ju jämt och ständigt, finns ingen ork till nåt nästan,...

  *God ny fortsättning*     Så är året 2012 över och 2013 börjar sin vandring. Undrar vad det detta år har att erbjuda, en massa roligheter hoppas jag på, men vi i min familj börjar året med begravningar. Farmor begravs på torsdag, en...