*Do whats best for you*

Nu säger jag hejdå till mitt liv som rökare, det är jobbigt och frustrerande och jag är på väg att ge upp flera ggr om dagen, men jag står på mig. Jag är sur och grinig och allt går ut över min älskade sambo, mm jag är jättedum nu förtiden, faller lätt i gråt, blir arg för minsta lilla mm..En dum grejj som jag gör istället för (men gott) är att jag bakar, det har blivit en massa kanelbullsbak dem här senaste dagarna, men just nu skiter jag i om jag blir en fet julegris, banta kan jag göra när ciggaret suget gått över. Hellre fet än rökare, eller?!

Tuggar läkerol så det står ut över öronen på mig, mm läkerol och kanelbullar det är min nya last, jag undrar varför man byter ut sina fula ovanor mot annat, undra vad det kan bero på? Jaja jag röker ju iallafall inte. *Klappar sig på axeln och känner mig stolt*, eller snarare dunkar sig på axeln och lyssnar nästan på den lilla djävulen som sitter på högern och viskar ( Du vet att du vill, OK har fortf öppet)..

Som tur är nu, är att sambon inte är hemma, barnet slumrar sött i sin säng, och det kan jag tala om att så sugen är jag inte att jag väcker upp henne, slänger ner henne i vagnen iklädd pyjamas och kutar till OK, eller värsta tänkbara, hon sover så djupt inte märker hon om jag går iväg en snabbis. Nää så desperat är jag inte,så där vann ängeln på den vänstra, alltså 1-0 till vänstern ;). Hade besök av mina föräldrar och storebror förut, jag bjöd hit dem på kaffe och bullar, alla 3 är rökare så där hade jag haft chansen om jag velat, men jag var duktig och stod emot. Frågade inte efter en cigg, inte efter en enda och TRO mig det var svårt, men jag klarade det. Jag älskar att röka, men jag vill inte, så nu hoppas vi på att 1 månad kan gå fort så kanske jag inte känner det där jättesuget längre, det kommer alltid att finnas där, men inte lika starkt som nu.

Jag har klarat av att hålla upp i ca 1 år då jag var gravid, och dum som jag var började jag röka igen när hon var 3 månader..Men nu jävlar slänger vi in ciggpaketet och tittar åt ett annat håll. Det är jobbigt och jag kommer vilja ge upp många ggr till, men jag SKA klara det, jobbigast är väll att allt går ut över stackars micke, men det är så det är, take it or leave it..Men jag vet att han stannar kvar, det går ju över...Nån gång.

Att sluta röka är lite som att vara gravid: Man gråter för minsta lilla,samtidigt som man blir sur för att soporna inte kan slänga sig själva (ex.),för att i nästa sekund bli hur glad och snäll som helst, fetar i sig en massa bullar så att man går upp i vikt men istället för att det kommer en bäbis efter  ca 9 månader, så vaknar man upp och inser att allt gått över styr och du måste banta! (Iallafall jag).

Nej nu ska jag feta mig i soffan en stund innan det är dags för sängen!

Bilder lånade från google.

Puss o kram // Linn